ja

Ungarna igår var hoppplösa. Det är en tuff barngrupp som jag har varit i. Du vet de som inte lyssnar, och sen tänk 18 stycken. Sen igår blev de gnälliga, och inte den att de går runt och tjurar utan då de bokstavligt lägger sig ner på marken i ren frustation. Men jag klandrar inte dem, för jag kände för att göra precis detsamma. Bara släppa allt och lägga mig ner där brevid och bara tjura. Men så funkar det inte, istället var jag tvungen att stå upp, behålla masken och lösa alla konflikter som uppstod konstant.

Det är hårt att vara vuxen. Men det har sin fördelar också.. ikväll är det feest :D


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback